Somliga gar med trasiga skor, och äppelmos mellan tarna
Jag har ruttet äppelmos i skorna.Anette föreslog för ett tag sen att vi skulle plocka äpplena i hennes trädgard, och köra dem till ett musteri. Och idag när vi kom hem fran jobbet var jag jättesugen pa att vara ute och göra lite nytta i höstvädret. Sa vi drog med oss tva par stegar och ett par brödlador ut i trädgarden. Till en början höll jag mig till stegen, men de finaste äpplena hängde för langt upp. Da tog jag fram barnet i mig, och klängde runt i trädet som en riktig apa. Självklart ville jag ha sa manga och fina äpplen som möjligt, men jag gjorde det lika mycket för nöjes skull. Haha. För sanningen är att det alltid finns lite (mycket) barnslighet i mig som tittar fram ibland. Och nu sitter jag här med repor pa händerna, rödblommiga kinder och kvistar i haret. Och jag har, som jag sa fint inledde det, ruttet äppelmos i skorna. Under trädet lag det massor med ruttna äpplen och jag hade skor med trasiga sulor. Mums. Men somliga gar med trasiga skor, det säger ju Cornelis Wreisjwik själv. Och egentligen tror jag att man skulle ma bra av att ha ruttet äppelmos i skorna lite oftare.
Nagra av äppelladorna vi plockade, samt en bild pa ett av träden.
Nästa gang nagon fragor mig vilken min favoritarstid är, ska jag svara hösten. För jag älskar hösten! Löven brinner upp, luften blir frisk och man far en anledning att ha stickade, fula yllesjalar pa sig. Och sa kan man sjunka in i soffan med en varm kopp te och titta ut pa höstregnet. Och även om hösten ibland är lite för kall, sa kan man alltid ta pa sig en extra tröja eller stänga fönstret. Kort och gott, hösten är min favoritarstid.
Nu är det dags att ta en dusch och befria mina fötter fran äppelodören.
Hej sa länge
