Senaste Inlägg
Hej
Idag var jag med kvinnan jag bor hos, Anette, till ett äldrevardshem där hennes mamma bor. Vid ingangen var vi tvugna att tvätta händerna med desinfektionsmedel. Lukten gav mig kväljningar. Det är nagat visst med äldreboenden. Kanske just det att allting är kliniskt rent. Eller att man blir pamind om att man faktiskt en gang själv kommer att bli gammal. Jag vet inte, men nagat gav mig en klump i magen. Anette sade till mig att hennes mamma, som numera sitter i rullstol, en gang hade varit en rejäl och handelskraftig kvinna. Nu har hon tynat bort. Jag tror att det är det mänskliga sönderfallet som jag känner obehag inför. Och för att det inte finns nagat vi kan göra at det.
Men, nog med allvar. När vi kom hem fran äldrevardshemmet gjorde vi snabbt iordning lite mat, och gick sedan till kyrkan här i greiffenberg. Där hade ortens gitarrakademi en konsert :) Och eftersom jag själv brukade sitta hemma och plinka lite ibland tyckte jag att det var riktigt roligt! Det var fyra ungdomar som spelade, och som gjorde det riktigt bra med! Sa med lätta fötter gick jag hem och längtade efter min gitarr, Maxwell, som är kvar i Sverige.
Imorgon har jag ledigt. Jag planerar att ta en lang tur med cykeln till en stor lövskog som ligger här i närheten. Den är riktigt sagolik. Haha :) Sen far vi se vad som händer. Kanske ska pabörja mitt löfte som jag gav innan jag lämnade Sverige? Jaja, nu är det i alla fall dags att krypa i säng och imorgon ha en efterlängtad sovmorgon!
God natt Postad den 2009-08-29 @ 22:49:45
Postad i Allmänt | Kommentarer (2)
Fem saker med Tyskland som jag har upptäckt:
1. Tyskland har fortfarande kvar de gamla coca cola flaskorna, i hard plast. Gillar!
2. Om man ska aka in till Berlin med bil maste man ha en bil som är godkänd. Har man en för gammal bil far den inte köra in i staden. Sa man aker till en bilverkstad och kollar bilen, sen far man en klisterlapp om den är godkänd. Det beror pa hur mycket avgaser bilen släpper ut och sadant. Lustigt.
3. Det finns inga soptunnor här. Man ställer helt enkelt ut soppasarna pa gatan, och sen kommer sopbilen och hämtar upp dem. Ser inte sa trevligt ut egentligen.
4. När jag kom till Tyskland fick jag höra att jag har sma fötter, och att de flesta här nere har runt storlek 40. Och nu när jag har undersökt saken lite, sa stämmer faktiskt det. Haha. Manga har stora fötter här! Vilket är skönt, för det är inte storlek 37 som försvinner först i skoaffärerna. Mer skor till mig :)
5. Tyskland har ett konstigt skolsystem.
Postad den 2009-08-28 @ 09:06:37
Postad i Allmänt | Kommentarer (0)
Hallo igen
Idag blev det en lang arbetsdag, fran tio till sex. Mina fötter är helt slut. Men bortsett fran fötterna sa har dagen gatt väldigt bra. Jag fick en namnbricka där det star; Sandra Feuer, Schweden. Det var skönt! Nu behöver jag inte förklara varför jag inte kan sa mycket hela tiden, utan de flesta ser namnbrickan och nickar uppskattande. En kund hade nyligen varit i Sverige och arbetat som snickare, sa han kunde nagra meningar. Det var jätteroligt att höra en tysk haka sig fram pa svenska! Men da tänkte jag att tyskarna säkert tänkte likadant om mig, fast tvärtom. Haha.
Annars är allt bra med mig. Imorgon blir det arbete igen, likadant pa lördag. Men pa söndag ser jag fram emot en ledig dag! Arbetet är roligt, men det är klart skönt att vila upp sig ibland!
Här arbetar alltsa jag. Den vänsta bilden är tagen innifran cafet, och den högra bilder är ingangen. I like it!
Nu är det strax dags att äta kvällsbröd. Sen är det nog ganska direkt ner i sängen.
Ha d bra
Ciao
Postad den 2009-08-27 @ 19:11:54
Postad i Allmänt | Kommentarer (0)
Hello
Gardagen blev en riktigt skön dag. Pa eftermiddagen var jag reserv pa jobbet, eftersom det skulle komma ett busslast med 50 personer. Det blev sagt sa att jag skulle aka in till Cafet och fraga hur det gick, och sedan skulle jag antingen stanna kvar och jobba eller aka hem igen. Sa jag började dagen med en sköön sovmorgon. Sedan gjorde jag i princip ingenting fram till klockan halv ett, da jag blev upphämtad av en brödbilarna som kör runt i orterna häromkring och säljer bröd. Cool ide, en brödaffär pa hjul. Det var bade intressant och roligt och fint att aka med. De tyska vägarna ser ut som sagolandskap pa sina ställen. Och damen som körde var riktigt trevlig! Men när rundan var slut akte vi till Cafet.
Det visade sig att jag inte behövde jobba, och da bestämde jag mig för att ända stanna kvar i Angermünde och shoppa lite. Jag slängde i mig en awsome kaka fran Cafet till lunch och begav mig sedan ut för att fynda. Staden är underbar, och lagom stor för att inte kunna ga vilse. Perfekt! Jag köpte tre tröjar och sju par strumpor för 250 kronor. Det tycker jag var en bra deal. Slängde även ner lite onödiga saker i korgen när jag var inne pa en lagprisaffär. Godis, saklart.
När jag skulle hem var det dags att testa att aka buss. Jag har aldrig gjort det ensam här förut, men det visade sig vara enkelt. Jag fragade mig fram pa min halvdana Tyska (Som ända är nämnvärt bättre!) och hittade sedan rätt perong. Men däremot sa hittade jag inga plingknappar pa bussen!? Inte en enda. Men som tur var skulle jag av i centrum i greiffenberg, och där skulle flera av sa jag slapp plingandet. Men nästa uppdrag blir definitivt att hitta plingknappen. Haha.
I Förrgar när jag jobbade kom det en skitgrinig kund som var ganska otrevlig mot mig. Dagen gick, jag gick hem och sen tänkte jag inte mer pa det. Men när jag kom till Cafet igar hade den griniga kunden sen dagen innan kommit förbi och lämnat en blomma till mig, och bett om ursäkt för att hon varit dum. Ganska otippat. Men det var en fin gest tycker jag.
Blomman var rätt sjyst, och star nu pa
mitt skrivbord.
Men nu maste jag göra mig klar, blir upphämtad om en halvtimme. Sen är det jobba som gäller!
Ha d bra
Ciao
Postad den 2009-08-27 @ 08:56:45
Postad i Allmänt | Kommentarer (1)
God morgon
Idag är det 26:e dagen jag är i Tyskland, tiden gar fort! Jag vet inte riktigt vart jag ska börja, det har hänt sa mycket. Men den 10:de Augusti stod jag alltsa och väntade pa att fa kliva pa flygplanet till mitt nya liv och mitt första jobb. Just där och da var jag inte sa nervös, för da hade jag inte fattat vart jag var pa väg än. Jag förstar knappt fortfarande att jag är här, haha. Men pa planet klev jag. Jag var ända tacksam över att ha sällskap med faster, kusin och kusinbarn. De skulle ocksa ner till Tyskland, sa de bada resorna kombinerades. Och nu i efterhand förstar jag att jag aldrig hade fattat hur jag skulle göra om inte dem var med :P Planet landade i Berlin och da skulle vi ta ett tag in till Berlin Hauptbahnhof. Jag svor över mig själv för att jag hade en 18 kilos tung resväska, utan hjul. Det maste ha sett roligt ut när jag kom framstapplandes med en jätteklump i handen.
Berlin Hauptbahnhof visade sig vara gigantiskt! Det var flera vaningar med tag, tunnelbana och jag vet inte allt vad det var. Jag blev förvirrad och fascinerad. Men min faster lotsade mig till rätt perong och stoppade en biljett i min hand. Sen var det bara att kliva pa taget, som var knökfullt och överdrivet varmt, och vänta pa att höra den sprakande rösten i högtalarna säga "Angermünde".
Och det är där jag bor nu. Bland kullerstensgator, bakgardar och överdrivet goda kakor. Det svaraste med den här resan är att jag inte kan sa mycket Tyska. I början kunde jag bara trycka fram en eller tva knackiga meningar, och förstod inte ens hälften av det som sades. Tyskarna pratar extremt fort. Jag tvivlade mycket pa mig själv och trodde att jag inte skulle klara av det, men nu kan jag säga mycket mer och förstar det mesta. Häromdagen pa jobbet sade det plötsligt klicka inne i mig, och sa insag jag att jag hade statt och pratat med kunderna utan att behöva tänka efter innan varje mening jag sade. Det gjorde hela min dag! Det var egentligen inga svara meningar eller sa, men för mig var det stort :D
Jag jobbar pa ett Cafe som mina släktingar driver. Fran början stod jag mest bakom allt som hände inne i Cafet, och skötte disken. Mina dagar bestod da av att plocka i, plocka ur och bli svettig pa grund av det varma diskvattnet som angade upp när man öppnade luckan. Inte särskilt graciöst. Men efter nagra dagar lärde jag mig mer, och i nuläget kan jag sköta i stort sett allt som jag behöver kunna. Det svaraste är att bemöta kunderna sa att de inte blir stötta eller sura över att jag inte förstar eller inte hör vad de säger. Min arbetsgivare sade att kunderna ofta tror att man kommer ifran Polen, som billig arbetskraft, om man bryter eller sa. Därför maste jag hela tiden förklara att jag kommer ifran Sverige. Och konstigt nog skiner kunderna alltid upp när de hör Sverige. De blir genast trevligare, pratar langsammare och önskar mig lycka till. En del stoppar ocksa pa mig mer dricks än vanligt, och blinkar lite odiskret med ena ögat.
Sen finns det ju alltid surputtar här i världen, som sprider askmoln runt sig. Men tack och lov sa är de inte manga.
Det här blev ett langt inlägg, och ända har jag massor kvar att berätta. Men det far komma senare.
Ha det bra
Ciao
Postad den 2009-08-26 @ 09:37:50
Postad i Allmänt | Kommentarer (0)
Hej
Nu när jag bor i Tyskland ligger Sverige avlägset där uppe i norden. Därför skapade jag den här bloggen. Det är ett effektivt sätt att berätta om vad som pagar för mig just nu, och sa kan de som vill hemma i Sverige läsa. Med tanke pa mina bristande kunskaper inom IT, sa är designen varken exotisk eller särskilt personlig. Nagat som i framtiden ska atgärdas.
Men men, det var allt för stunden.
Auf wiedersehen
Obs. Tyska tangentbord har inte bokstaven innan Ä.
Postad den 2009-08-25 @ 22:53:28
Postad i Allmänt | Kommentarer (0)
