Senaste Inlägg

Nytt jobb

Två glada nyheter har jag idag.
Numero ett; Joanna kommer på besök i September. Jag ser redan fram emot det, oh ja. Ska bli skönt att prata lite svenska igen. Och att se min lilla jon-makaron.
Numero två; jag har fått nytt jobb i Berlin. Från och med Augusti kommer jag att jobba på Ikea, Lichtenberg (Berlin). Jag kommer att sitta i kassan och så att säga "representera det vackra landet sverige". Känns spännande att prova på något nytt.
Det läskigaste har jag redan bakom mig, och det var anställningsintervjun. Första gången jag hade en här i Tyskland. Men det var jättemånga sjysta människor där. Först hade vi en "gruppintervju" med 18 personer. Vi presenterade oss inför alla, och fick göra en gruppuppgift i små grupper. Jag säger bara en sak; nervositet försämrar min tyska.
Men efter att ha tagit mig igenom den första delen av anställningsintervjun, blev åtta redan hemskickade. Men jag fick vara kvar och ha en enskild intervju. Ja de andra nio också såklart.
Och schwipp schwapp, nu har jag ett nytt jobb. Det är svårt att försälja sig själv sådär som man gör i en anställningsintervju. Men som tur var gick allt bra. Och nu ser jag fram emot att jobba på ett ställa, där jag förmodligen kommer känna mig mer hemma. Hej hå, Gul blå. Ikea.

Ja, livet ändrar sig lite för tillfället. Och om allt funkar, kommer Oktober också att ruska om ordentligt. Men jag ser fram emot det. Oh ja.

Nu ska jag använda mina otroligt bra kokkunskaper, och ställda in en pizza i ugnen.

Hej hej.

Inte okej att vara sjuk på sommaren

Nej fy.
Nu är det mitt i sommaren, och dagarna borde tillbringas utomhus med sol och värme. Men jag sitter här med tokhosta och feber. Dagarna spenderas i sängen med te och filmtittande. Den enda sommaren jag ser är himlen utanför fönstret. Hoppas dagarna går fort, och att jag snart kan njuta av att gå ut igen.

Sitter och kollar på en dokumentär om loveparade från Duisburg, från förra året. Masspanik bland tusentals människor som står och köar på att få komma in. Någon hade med sig en kamera i folkmängden, och de visar hur det var mitt i paniken. Shit. Jag blir rädd bara av att titta.
Människor stod inklämda, mellan andra människor. Kunde inte röra sig, kunde inte komma därifrån. Och alla försöker trycka sig ut, armbågar sig uppåt. Men många hamnade under de där armbågarna. Och man kan inte tro det, jag vill inte tro det i alla fall, men 21 människor dog där i masspaniken. Jag tycker det är så jäkla onödigt. Fy fan rent ut sagt, att behöva dö så.
Jag kommer tänka efter två gånger innan jag beger mig in i en stor folkmassa nästa gång.

Nej, usch. Det är inte alltid vackert här i livet.
Men nu ska jag sova bort bacillerna.

Sandra.