Senaste Inlägg

Lite nytt

Hej

Jag antar att det här blir mitt allmänna det-här-har-jag-köpt inlägg. Därför blir det mer bilder än text idag. So here it goes.

Först en bild pa min nya kappa. I Love it! Sen en gra tröja, med en brun kort tröja över + halsband. Svart att ta bra bilder, men det syns nagorlunda i alla fall.



Fyra nya tröjor. En att springa i, en myströja till hösten, en annan mysig en och en lang svart kofta. Alla kom jag över billigt :) Tjoho!



Sen tva nya skor! Som ocksa var oerhört prisvärda, haha.



Sen är det lite mer, men mest smasaker. Jag orkar inte lägga upp bilder pa varenda liten pinal. Men, det var i alla fall det. Nu ska jag göra mig klar och aka och jobba!

Tschöss och ajöss.

Ledig

Hej

När jag satte mig här hade jag sa mycket jag ville skriva. Men nu när jag börjar skriva har jag glömt bort allt. Jag är i alla fall ledig idag, och jag tror det behövdes. Det var skönt att fa sova ut! Under helgen har jag ocksa haft svenskt sällskap, för första gangen pa mycket länge. Daniel kom hit, fran torsdag till mandag. Tack för att du tog dig tid :) Vi akte bland annat in till Berlin och tittade runt. Vi hittade en jättebra second hand affär! Jag gjorde nagra roliga fynd, och tänker definitivt aka dit fler ganger! Förutom de fynden, blev jag störtkör i en brun, lang kappa! Jag har lovat att de ska komma en bild, och det gör det ocksa snart. Men den var verkligen sa underbar att jag inte kunde lata bli, trots att prislappen egentligen var lite för hög för min del. Men tack Mamma, som löste mina bekymmer genom att föra över pengar! Den där jackan var min, sa var det bara. Löjligt glad gick jag ut med pasen svängandes i handen, och kände mig som fem ar igen. Haha.

Glömde nästan bort! I Söndags akte vi till Polen! Jag har inte förstatt hur nära jag bor egentligen, men det var bara cirka en timme med bil. Det mesta liknade Tyskland, men det fanns ända en del skillnader. Självklart var det ett helt annat sprak. Anette visade mig ett hus som min Uropa (gammelfarfar?) hade hjälpt till och byggd. Han hade tydligen skadat sig under nagot av världskrigen, och hade därför problem med ena handen. Men han hade ända byggd huset tillsammans med Anettes mamma. Jag fick även se huset som Anettes mamma bott i under den tiden som Tyskland fortfarande hade en del av Polens mark. Men när Polen sedan fick tillbaka marken, var hennes mamma tvungen att flytta tillbaka till Tyskland. Det var en intressant resa! Och jag önskar att jag visste mycket mer om min släkt här nere. Igar visade Anette mig bilder ocksa, pa släktingar som jag inte alls kände igen. Bland annat min uropa. Och som sagt, jag skulle vilja veta mer. Men den enda som skulle kunna berätta allt, sitter nu pa ett äldrevardshem och känner inte ens igen sin egen dotter. Men, det är som det är. Jag far lyssna pa det lilla som finns kvar istället!

Annars är allt som vanligt. Jag har snart varit här i tva mandader, tiden gar verkligen fort! Jag har redan börjat fundera pa hur jag ska fa hem allt, det har blivit lite tillökning pa kläder och saker sen jag kom ner. Men, den fragan far vänta lite längre. Nu ska jag skriva in nagra arbetsscheman pa datorn, och sedan krypa ned i soffan och titta pa en film. Ser nu att det här inlägget faktiskt blev langt till slut, haha.


Lyssnade pa Angels and airwaves idag. Det var längesedan. Här är i alla fall en av mina favoritlatar, som jag har njutit av under eftermiddagen.

Angels and Airwaves - Call to arms
http://www.youtube.com/watch?v=OFvB_xw1l74


Tschööss.

Morning has broken

Men inte sa vacker och stillsam som man önskar sig att en morgon börjar. Precis utanför varan dörr har de pabörjat ett byggarbete. Sa jag vaknade till ljudet av en grävmaskin och nagon annan konstig apparat. De sade att det bara skulle ta en dag, men idag är det andra dagen de välkomnar mig när jag kliver ut genom dörren. Great. Förhoppningsvis blir de klara under dagen.

Igar fick jag sluta tidigare fran arbetet eftersom att det inte kom nagra kunder. Det tyckte jag var skönt, för jag kände mig lite mosig igar. Pa vägen till bussen upptäckte jag en sak som gjorde mig glad i alla fall. Angermünde är en ganska liten stad, och nu börjar jag känna igen människor. Samtidigt som människor börjar känna igen mig. En gammal man som alltid kommer till cafet nickade och log brett at mig, en annan kvinna vinkade ifran en bil. Jag tycker det är trevligt :)

Idag har jag kanske ledigt, det beror pa hur manga kunder det är. Det visar sig när Anette kommer hem om cirka tva timmar. Under tiden ska jag duscha och äta frukost.

Hej sa länge

Idag vill jag säga...

....att min dag bestod av arbete (fran 1-7) och att morgondagen ser likadan ut.

....att jag far besök pa Torsdag. Daniel kommer hit och stannar fem dagar. Sen i Oktober kommer Joanna och Lisa ocksa ned. Det vill säga, jag har mycket att se fram emot!

....att jag saknar de fyra personer jag gillar mest i Tärnsjö (borsett fran min familj, som jag ocksa saknar). Erika, Martin, Viktor och Johan. Det finns ingen här nere som har samma humor. Jag hoppas att de har det bra hemma i Sverige.

....att jag bestämt tror att hösten är pa väg hit. Eller snarare att den redan har gjort entre. Trots att vi fortfarande har sol och varma dagar, sa är det ända kyla i luften om morgnar och kvällar. För att fira detta köpte jag idag en halsduk! Och ett par springskor. Jag tänker springa in hösten! (Sade hon med entusiasm, trots att hon förmodligen landar hemma i soffan).


Tva bilder fran min efterlängtade och underbara cykeltur.




En bild fran bröllopet. Brudparet och prästen!





Och det var allt för idag.
Tschüss

Arbete, god mat och lustigheter

Hej

Idag var det full fart pa jobbet! Jag började klockan tva, och det var en rivstart pa en gang. Det slutade aldrig komma in människor genom dörren. Men det är även da jobbet är som allra roligast. Och hela eftermiddagen gick snabbt och jag gjorde inga fel. Det var skönt! Jag stannade till stängning och hjälpte till att städa.
När jag kom hem hade Anne och Anette en överraskning. Vi akte till en helmysig restaurang vid en sjö, och at kvällsmat där. Jag at semelknödel med svampsas. Och det var alldeles för gott. Men det var en skön avrundning pa dagen. Och jag längtar redan efter att fa krypa ner under täcket och sova.

Idag till lunch hade Anne gjort köttbullar med brunsas och champinjoner. Haha, för min skull. Tyskarna förknippar nämligen Sverige med köttbullar. Dels för att de gar att köpa här nere pa Ikea, men även för att svenskar faktiskt äter galet mycket köttbullar. Och vad fanns pa förpackningen till brunsasen? EN ÄLGSKYLT. Vad annars? Jag tyckte det var mycket komiskt, eftersom att sasen inte hade ett dugg med älgskyltar att göra. Men det är tydligen Sverige i ett nötskal; köttbullar och älgskyltar.

Sen kom jag att tänka pa en annan sak som hände i början när jag kom hit. Jag och Anette skulle aka över ett järnvägsspar med bilen. Pa sparet satt en duva (internt; jag far lustiga assosiationer av duvor. Av flera anledningar). Och Anette rullade pa och väntade pa att duvan skulle flyga sin väg. Men nej, den duvan blev mos under hjulen. Haha. Förmodligen inte alls roligt, men jag fick halla mig för skratt. När vi akte iväg ojjade sig Anette väldigt mycket, tills hon slutligen sade; den där duvan kan inte ha haft alla hemma i huvudet. Jag tyckte att det var komiskt. Tva dagar senare när jag akte förbi samma ställe lag duvan fortfarande kvar. Haha. Och nu tänker jag pa det varje gang vi aker förbi där.

Det var allt för idag
Tschüss

Morgonpass

Hej!

Idag hade jag för första gangen ett tidigt morgonpass. Klockan fem plingade mobilen och da var det bara att siga upp och klä pa sig. Nu börjar hösten komma hit ocksa, eftersom morgonluften inte är lika varm längre. Jag virade in mig i en halsduk. Men trots att jag var trött och en aning frusen under morgonen sa gillade jag de tidida timmarna pa cafet. Vi startade alla maskiner, ställde iordning allt, tog emot bröd (som luktade himmelskt!) och packade upp det. Sen började kunderna rulla in och dagen blev som vanligt.
Idag var det bara jag och Anette pa jobbet, och självklart var det mer än vanligt att göra! Det brukar inte vara sa mycket. Men manga är sjuka just nu, sa det gar lite pa halvfart. Däremot fick jag beröm för att jag lyckades behalla lugnet trots att vi hade massor att göra. Det tyckte jag var kul att höra! Plus att dagen över lag gick bra. Jag tror minsanna spraket är pa gang :)

Nu under kvällen gick jag över till mina släktingar och at kvällsmat där, eftersom jag var ensam hemma. Det var trevligt! Jag fick se bilder fran deras semester, i Alperna. Nu vill jag ocksa dit! Alla bilder sag ut som pusselmotiv. Deras bada barn blev uppspelta och ville berätta om bilderna, haha. Sötare barn far man leta efter! I framtiden kommer jag kanske även sitta barnvakt at dem. Nästan sa att jag ser fram emot det.

Nu ska jag städa mitt rum. Imorgon arbetar jag eftermiddag, och under förmiddagen ska jag ga till doktorn. Eftersom min tanagel nästan har ramlat av nu vill Anette att jag gar och kollar att allt är okej. Jag tror inte det är nagon fara, men eftersom jag star och gar sa mycket pa jobbet tycker Anette att jag borde kolla. Sa att det inte blir sämre antar jag. Hon vill väl förmodligen inte att det ska bli problem, och det förstar jag.
Men men, dags att göra lite nytta.

Machs gut
Sandra

Bröllop

Hej

Nu är det tyst i huset, igen. Under de senaste tio dagarna har det kommit och gatt folk hela tiden, men idag akte den sista personen hem. En av mina släktingar har nämligen gift sig och en del av gästerna kom ifran andra länder. De som kom langt ifran stannade längre än själva bröllopshelgen, och bodde da här. Den första som kom hit var Nick, en kille fran amerika. Jag akte med till flygplatsen för att hämta upp honom. Haha, jag och min släkting irrade runt i tjugo minuter innan vi faktiskt förstod parkeringssystemet pa flygplatsen. Galna kvinnor i trafiken, eller var är det man säger? Nagra dagar senare kom en tjej fran Sarajevo och ännu lite senare tva stycken fran england. En av dem var även halvsvensk. Sa pa bröllopet satt jag bredvid en svensktalande, en tysktalande och mittemot en engelsktalande. Det var förvirrande, jag blandade ihop spraken hela tiden. Men som Nick sa vackert sade; efter ett par öl talar vi alla samma sprak. Och pa nagot konstigt vis lyckades jag bade första och göra mig förstadd under kvällen.

Bröllopet var underbart! Jag har inte varit pa manga, men det här var verkligen kul. Hela dagen var sa avslappnad pa nagot vis. Självklart var det noga planerat, men det kändes inte alls uppstyltat eller sa som vissa bröllop kan göra. Det berodde delvis pa vad vi gjorde men även att brudparet är tva riktigt sköna människor!
Ja, och sahär sag dagen ut. Först akte brudparet till radhuset, vid halv elva. Da akte inte jag med, eftersom det endast var för de allra närmaste. Men se akte de till kyrkan här i Greiffenberg, som var underbart utsmyckad, och hade vigseln. Den varade bara i cirka trettio minuter, men det var egentligen lagom langt. Efter vigseln blev brudparet fotograferade och alla gäster tog sig ut till lokalen som vi skulle fira i. De hade hyrt en museumsliknande hus, som var hur fint som helst. När vi var där flöt dagen bara pa, tyvärr för snabbt. De var jättegod mat, jag hittade nya människor, stämningen var bra. Ja, det känns som att jag bara säger bra, bra, bra. Men det var just det det var. De hade i alla fall den skönaste bröllopsvalsen jag nagonsin sett. De började att dansa vals till Nora Jones, men helt plötsligt repade sig skivan och en annan lat kom, som de dansade helt annorlunda till. Det gar inte att förklara, men de hade planerat ett litet dansnummer med olika danser i en. Och pa sluttampen gled de in i Nora Jones igen. Det var helcoolt.
Ja, annars kan jag väl säga att bruden var jättevacker. Och trots att hon hade en tung klänning pa sig sa dansade hon runt hela kvällen. Det gjorde jag med, det var längesedan jag dansade sa mycket och hade sa roligt. Jag lärde dem nagra svenska ful-danser. Och sa försökte jag och en annan tjej göra nagra balettmoves. Haha. Men det sköna var att det inte var nagon som brydde sig. Alla hade bara en skön kväll.

Det var allt om bröllopet. Eller egentligen inte, men allt jag orkar berätta. Det har hänt sa mycket de senaste dagarna men om jag far tid över kan jag berätta om det nagon annan gang. Slutligen vill jag säga nagot som jag kom att tänka pa igar, när vi hade en hej-da-brasa för Nick.
Jag har verkligen insett att det finns människor som liknar en själv i andra delar av världen. Människor som har samma känslor, samma sätt att tänka. Oavsett vilket liv man kommer ifran, eller vilken bakgrund man har, sa kan man hitta människor som inte kan ett ord svenska (tillexempel, om man ser det fran mitt perspektiv) men som ända talar samma sprak som en själv. Och det var det vettigaste jag har insett pa länge.

Det var allt.
/Sandra

Berlin, berlin, berlin

Hej

Igar kom jag hem igen efter tva dagar i Berlin. Eftersom det har kommit hit folk fran olika delar av världen för att vara med pa bröllopet pa lördag, lekte vi turister. Vi tog en battur pa en timme i Berlin, och sag väl de flesta sevärdheterna. Sen promenerade vi och at middag pa en underbar indisk restaurang! Gott gott gott. Pa kvällen gick vi även ut och tog en drink, men eftersom det var torsdag var det inte sa mycket liv.

När vi kommit hem fran Berlin igar gick vi till en av mina släktingar för att fira hans födelsedag. Det var mysigt. Jag som alltid säger att öl är äckigt fick däremot en knäpp pa nosen. Det finns god öl, haha. Här finns det en sort som heter Berliner Kindl, som är smaksat. Mums faktiskt.
När vi kommit till huset igen kom nagon med förslaget att göra en brasa. Haha, och jag hade tidigare nämnt att jag aldrig druckit Teqila förut. Därför stod det en flaska vid brasan när jag kom ut. Men det blev en helmysig kväll. Jag hade ett tjockt lager med kläder, en filt och en skvätt med teqila i magen som höll mig varm.

Pa lördag är det bröllop. Far se hur det gar.

Hej sa länge
Ciao bella

Detta är mitt jobb

Hej

Idag tänkte jag berätta lite om mitt jobb. Jag jobbar alltsa pa ett Cafe/bageri. Jag har oregelbundna arbetstider, och arbetar olika mycket varje dag och vecka. Ibland hoppar jag in om nagon är sjuk ocksa. Men jag har alltsa inte ledigt under helgen alla ganger, utan arbetar oftast nagon av dagarna. Det första jag gör när jag kommer till jobbet är att ga in i personaldelen, knyta pa mig ett förkläde och sedan tvätta händerna. Ibland byter jag även skor, till mina arbetartofflor. Eftersom jag gar och star hela dagen är det skönt med variation. Sedan gar jag ut i cafet och börjar beta av mina timmar. Om jag jobbar pa morgnarna brukar jag mest sälja bröd och servera frukost till folk, vilket kan vara bade roligt och trakigt. Jag kan inte namnet pa alla brödsorter än, och vissa kunder pekar och visar mig. De är väldigt hjälpsamma. Men sa finns det människor som kliver in och drar självförtroendet ur magen pa mig. Om jag ber dem upprepa nagot de sagt, kan de säga det ännu tystare eller muttra och säga det igen. Vissa slänger dumma kommentarer och vissa stirrar pa min namnbricka och fnyser. Da brukar jag räta pa ryggen och tänka pa alla glada kunder jag haft. Men tack och lov, sa hör de muttrande till en liten del av alla kunder. De flesta är snälla, och nagra ber mig säga vad saker heter pa svenska osv.
Annars sa gör jag det mesta. Jag ilar runt i Cafet och serverar, tar beställningar, tar betalt, diskar och ibland städar.

En bra sak med cafet är att jag far äta och dricka hur mycket jag vill, gratis! Min arbetsgivare resonerar som sa att om man ända jobbar pa cafet, sa borde man inte behöva betala för att äta där. Sa med andra ord äter jag mycket god mat och mängder med goda kakor! Tack mamma och pappa, för bra ämnesomsättning! Det är nästan daligt, eftersom det lätt blir sa att jag äter för mycket. Jag har aterfatt mitt sockerberoende.
En annan bra sak med cafet är att jag ofta far dricks, precis som mina kollegor. Ibland mycket, ibland lite. Jag har märkt att vissa ger mig mer eftersom jag är svensk, särskilt gamla damer. Tja. Det vore ju dumt att klaga. Sa har jag köpt nagot dagen innan kan det vara sa att pengarna kommer tillbaka dagen efter genom dricksen :)

När jag kliver ut genom cafedörrarna för att aka hem, är jag nästan alltid trött. Det tar pa fötterna och kroppen. Jag känner det oftast inte när jag arbetar, men när jag slappnar av efter dagen sa kommer det. Jag har ocksa garanterat minst en kletig fläck pa tröjan eller förklädet, och sa känner jag mig flottig om händerna och i ansiktet. Haha. Med andra ord, sa känner jag mig nästan som en bakelse som kliver ut genom dörren.
Det finns sa mycket mer jag skulle kunna säga, men det kan jag ta nagon annan gang. Men det här var en liten klick fran min vardag.

Hej sa länge
Sandra


Ps. Det finns inget som är lika roligt som att hitta ett handskrivet brev pa hallmattan när man kommer hem. Det är oslagbart, haha.

Sandra ♥ Berlin

God morgon!

Idag vaknade jag av att det smattrade pa taket. Det var ett riktigt oväder här, men det har nu dragit förbi och lämnat blaa moln efter sig. Skönt! Nagan hemma fragade om det fortfarande är fint väder här, och förutom en skur da och da sa är det sommar här! I förrgar var det 33 grader. Ganska varmt alltsa. Jag har fragat när hösten brukar komma hit, och det dröjer tydligen ett tag. Men jag ser fram emot att ta en promenad i lövskogen här i närheten när hösten kommer! Om den är fin nu, hur kommer den da att se ut i höstfärger? Mmm. Längtar.

Men igar var jag alltsa i Berlin! Jag akte in med Anette och en annan familj, men pa Berlin hauptbahnhof skildes vi at och gick at olika hall. Jag var helt ensam, haha. Men tar man sig tid att läsa skyltar och titta runt sa upptäcker man att det mesta inte är sa komplicerat. Jag hittade till rätt S-bahn och tog mig ut till zoologischer garten, där ett shoppingkvarter väntade! Men jag kom in en halvtimme innan affärerna öppnade, sa jag köpte en fruktbägare och satte mig i solen en stund. Det fanns en perong mitt i gatan med bänkar, och där sjönk jag ned. Och där, omgiven av all trafik, med nagat gott i handen och med Die Gedäntnischkirsche i bakgrunden älskade jag bara livet. Det var sa underbart! Och jag kände mig bara glad i hela kroppen. Jag tänkte hur underligt livet egentligen är. Ena studen är man arbetslös utan framtidsplaner, i den andra sitter man i Berlin och njuter av livet.
När jag hade njutit klart knatade jag gatan fram och köpte lite saker, innan det var dags att bege sig hemat igen. Anette, de andra och jag tajmade varandra snyggt pa Berlin Hauptbahnhof och hoppade pa ett tag. Jag somnade och sov sa gott att jag inte vaknade förrän vi var framme.


Frökt och Die Gedäntnischkirsche

 

Men nu ska jag göra mig klar. Om en timme blir jag upphämtad av en bördbil och aker sedan till Angermünde. Men inte för att jobba, utan för att aka vidare till en annan ort. Jag är nämligen ledig idag. Sa jag ska se mig om lite!

Machs gut
Sandra

 

Hard work, work!

Hej

Det blev ingen lang cykeltur i söndags. Istället tvättade och städade jag pa förmiddagen, och akte sedan pa en konsert pa eftermiddagen, Johann Sebastian Bach. Den var helt okej, men hade kunnat varit mycket bättre. Men platsen för konserten var däremot väldigt fin. Det var ett gammalt kloster, med gotisk stil. Jag tänkte att Joanna borde ha varit med mig, men det gick ju tyvärr inte. Men jag tog i alla fall lite kort.




Me like! Den var mycket större än vad det ser ut pa bilderna,
men det var svart att fa ett bra kort pa hela klostret.



Igar jobbade jag eftermiddag. Oftast är det lite folk da, men igar kom halva Angermünde pa besök kändes det som. Jag gjorde glassbägare efter glassbägare, fixade kaffe, tog betalt och allt pa en och samma gang. Jag gjorde ocksa fel ett par ganger, och glömde bort ett bord som till slut fick paminna mig om att de ville betala. Pinsamt. Men men, bara att jobba pa och göra bättre nästa gang! När den värsta ruschen i alla fall var över sa sjönk jag ner pa en stol och vilade mina fötter. Dock hade jag arbetartofflorna pa mig, sa de gjorda inte lika ont igar som det brukar göra. Gut.

Imorgon ska jag aka med Anette till Berlin, och sedan ga själv pa stan. Berlin, here i come! Haha. Jag har ocksa fatt höra att jag ska fa lön innan vi aker, vilket inte heller är helt dumt. Men nu maste jag sova, sa att jag orkar upp imorgon!

Machs gut
Sandra